När man började tala om fågelinfluensa i svenska medier, då var jag helt hysterisk. Vår katt la dödade småfåglar utanför vår dörr och jag vågade inte gå ut. Sen blev T sjuk och infektionskänslig och minsta snor hos omgivningen gav mig ryckningar.
Nu verkar ju pandemin stå innanför dörren. Själv är jag ganska uppgiven. Jag tror egentligen inte att det går att skydda sig. Att vi kommer att få vaccin tror jag inte på. Varför skulle man i händelse av världskris sälja av de få doserna som finns till Sverige? Skulle vi själva sälja våra doser till Kuala Lumpur? Vi borde haft en egen nordisk vaccintillverkning. Det var ju tal om ett samarbete med Norge för ett par år sedan, men snålheten bedrog vissheten.
Har en kompis som resonerade och skojade kring fågelinfluensan.
-"Vi funderade på att köpa en ödslig bunker och köpa in konserver, men sen kom vi på att vi måste ha vapen också för att skydda oss mot andra som vill komma in och skydda sig"...
Inför det resonemanget måsten man ju nästan kapitulera. Vad är livet egentligen värt? Om det kostar mig all min mänsklighet?
När "Svinflunsan"eller nästa pandemi kommer hit hoppas jag att jag kommer kunna hålla det rimligt. Undvika IKEA och Ica Maxi. Inte åka hem till kompisar med influensa. Tvätta händerna ofta och kanske ha "riktiga munskydd" om jag måste uppsöka en folksamling(de tunna som man ser på tv, skyddar mot virus i två minuter. Det största skyddet med dem, är att du tänker innan du petar dig i näsan).
Kramar på er allihop
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.