Det normala livet

Solen skiner och jag har varit rätt blogg-oinspirerad, både vad det gäller att skriva och läsa.

Om en vecka ska jag börja arbeta igen. Det blir 75%. Jag växlar mellan att vara supernervös att inte klara det och att tycka att det ska bli rätt kul.


Vad kul att så många orkat svara på min enkät! :D

Verkar som jag ändå har ialla fall ganska rätt i mina gissningar om vilka ni är. Kul grej.
Enkäten fanns bland Bloggers tillbehör och är väl inte alltför vetenskaplig. Skulle nog haft svårt att programmera den själv

Har svurit för mig själv att inte missa den här våren och glädjeämnena. Så cancern har varit nästan helt skjuten åt sidan. Istället har vi:

Förodlat en massa frön. (Jag brukar tro, den här årstiden att jag ska bli väldigt trädgårds och odlingsintresserad när sommaren kommer, det blir jag aldrig utan skotten brukar alltid torka in i sitt hörn)

Köpt exotiska plantor.

Spelat fotbollsspelstuneringar med tonåringen och hennes pojkvän. Är hitintills den enda som förlorat samtliga matcher.

T hoppar studsmatta med grabbarna.

Norskan jag skrev om förut har fått påbörja en behandling, med syfte att retransplanteras. Jag vet inte om vår historia påverkat deras beslut. Hursomhelst hoppas jag att det visar sig fungera för henne. Hoppet är kanske litet men det finns ändå där!

Jag har påbörjat att lägga ut Ts morfologirapporter, chimerismer osv tillsammans med transplantationsdagboken. Tänker att om någon i norskans situation hittar detta, kanske det kan användas i samtal med läkarna?

Hoppas ni allihopa har det så bra som det går!