Det slog mig att idag är det precis två år sedan första transplantationen. Tänker mest på H vår lilla hjälte, som lämnat benmärg två gånger och tappats på blod fyra gånger. Allt för sin retsticka till lillebrors skull.
Och jag som började dagen med att skälla på honom för att han fyllt sina skor med vatten och lämnat dem i trädgården över natten.
Älskade hjälte!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.