Om baciller, parasiter och virus

Ibland önskar jag att jag var min dotter, eller snarare att jag valt den väg hon valt. Det finns så mycket spännande inom biologin, saker jag inte brydde mig det minsta om innan T blev sjuk.
En av de sakerna är det här med smittor. Klart det var något man inte ville ha, men det var inget som jag reflekterade över.
Sen kom den hopplösa kampen att undvika dem.

Nu kommer intresset.

Det finns en parasitisk mask i Panama som tillbringar en del av sitt liv i en myra och en del av sitt liv i en bär-ätande fågel. För att ta sig från myran till fågeln, får den myrans bakkropp att svälla upp och ändra färg från svart till klarröd, sen får den myran att klättra upp i ett bärträd och hålla upp bakkroppen i väntan på att avsluta sitt liv som fågelmat.
-”Det är den enda kända parasit som får sin värd att härma en frukt”

Och jag som inte ens kan få mina egna barn att plocka upp sitt lego från golvet.

Det finns ett otal parasiter med dubbla värdar som äger förmågan att påverka värddjurets beteende i syfte att låta sig ätas av nästa värddjur.
Möss med Toxoplasma gondi, blir först slöa och feta sen slutar de vara rädda för katter, faktum är att de söker upp katterna aktivt, däremot är de fortfarande rädda för andra rovdjur.
Allt för att få bli just kattmat!

På Karolinska i Solna springer vita möss i identiska labyrinter. I den ena labyrinten är mössen som möss är mest, försiktiga, undviker öppna ytor o.s.v. I den andra labyrinten däremot struntar de fullständigt i all försiktighet, de är djärva för att inte säga rent dumdristiga. I naturen skulle de omedelbart bli någons middag.
Den enda andra uppenbara skillnaden mellan dem är att de orädda mössen är uppfödda i en helt steril miljö.
Som socionom och efter att ha varit med om två benmärgstransplantationer är jag benägen att komma med invändningen att ett liv utan bakterier inte är ett vanligt liv, de bakteriefria mössen kan ju knappast ha fått leka med andra möss, eller gjort sånt som möss vanligtvis gör, på möss villkor?
Å andra sidan finns det studier som talar för att autistiska barn har en avvikande bakterieprofil i tarmarna.

Utan bakterier skulle vi kanske vara betydligt ensammare. Dels för att bakterierna på dig just nu innehåller 10 gånger mer arvsmassa än vad du själv har. Men kanske hjälper bakterierna dig även att vara social med andra. Varför inte? Bakterierna vinner på att lätt kunna sprida sig till dina bekanta och du själv får ett trevligare lättare liv.
Bakterierna kämpar också mot svamp. Alla som har startat en surdeg, vet att den förstörs om det kommer in bakterier.
Vid en benmärgstransplantation slås immunförsvaret ut så mycket att bakterierna kan spridas till fel ställen. Du kan få något som kallas neupogen feber. Det är farligt. Därför ges väldigt potent antibiotika vid förhållandevis små symptom. När bakterierna dör då frodas svampen. Och det är svampen som ger de flesta ganska jobbiga svalgsymptom man ofta ser vid benmärgstransplantationer.
Virus är ännu märkligare, de manipulerar också sina offer. Rabies är ett exempel, rabiesviruset sprids från den smittades saliv. En rabiessmittad hund blir aggressiv och bitsk samtidigt som den inte kan svälja, varför den dreglar och tuggar fradga. En slump? Knappast.
Det är bra för dig att hosta om du har virusorsakat slem i luftvägarna. Det är ännu bättre för viruset att du hostar.
Men vissa virus gör mer. Virus använder något som kallas omvänt trankiptas vilket hjälper viruset att ta sig in i dina celler och klippa in sin genetiska kod i ditt DNA. En del virus stannar där. Faktum är att cirka 8% av vårt medfödda DNA är en typ av virus som kallas retrovirus. Eftersom åtminstone en del virus har den här förmågan fungerar de som vektorer, överförare av genetiskt material. Detta kan, precis som mutationer, ge fördelar. Utan dessa typer av förändringar och nykombinationer skulle livets utveckling aldrig ha ägt rum. Vi är de vi är tack vare virus.
Dessutom tar viruset med sig litet av tidigare bärares DNA. Hypotetiskt sett skulle du alltså kunna smittas av delar av andras egenskaper, när du sitter på bussen och medpassagerarna hostar. Därför har jag i ett fåfängt försök börjat sätta mig bredvid smala, långbenta snyggingar om de visar minsta förkylningssymptom…