Vi har inga resultat från dagen. Det blev en rätt tröttande dag för en liten spänd älskling, som absolut inte ville åka till sjukhuset. Jag tror att han är rädd för alla undersökningar, utan att kunna sätta tummen på vad det är som är obehagligt.
Kontroller, läkarbesök och ett litet kapillärt blodprov(för narkosen). De större blodproven tas under narkos på fredag. Idag fick vi besök av både proffessorn ooch en elev? Svårt att veta vad man ska fråga. Den enda frågan jag vill ställa är om det är över nu? Kan vi lägga cancern bakom oss och leva på? Jag vet redan svaret eftersom vi frågade det efter första transplantationen -"Här friskförklarar vi ingen"
Sen har jag litet funderingar på hur länge senkomplikationer kan uppstå (än så länge är det inte så mycket)Men den frågan kom jag inte på just då.
Stress iväg till nästa avdelning EKG trodde vi, efter en lång väntan visade det sig att det var EEG vi skulle på(orutinerat). En lång undersökning som enligt T gjorde riktigt ont. Huvan och skruvarna klämmer rätt hårt på huvudet, men han uthärdade under protest. Sen något nytt VEP också med elektroder som ska mäta synnervens kontakt med hjärnan. Tröttande!
Mäting inför EEG. T är fortfarande på relativt gott humör
-"Det gör ont! Jag vill inte göra det här"!
Resignation
Allt var inte tråkigt, gunghästen på B 76 är en höjdare. Och i morgon rider vi igen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
tänker på er!
SvaraRaderavi är där snart!
http://metrobloggen.se/all
bibi
Tänk att den gunghästen har jag inte lagt märke till. Inget för en tolvåring kanske. Tycker fortfarande om att läsa i din blogg. Och vad T är fin och på vissa bilder är han så väldigt lik dig. Stor kram tills vi ses. Hälsa M.
SvaraRadera