Nu är det fredagsflum

Nyårsafton 2009. För mig en väldigt lycklig dag. Jag tittar på mina barn och förundras över att de finns kvar hos mig i ett fall mot alla odds. Tänker på det som varit och vad som ska komma.

Jag tittar upp mot himlen, slås av min egen litenhet, som ett virus på ett litet dammkorn virvlar jag runt i något så stort att jag inte kan mer än snudda vid tanken.

Nyårsmaten, huvudsakligen bestående av kol, som bildades vid big bang omvanldas till energi som låter mig stå här. Den energi som inte förbrukas kommer snart återigen omvandlas till materia, den här gången runt mina höfter.

Vi skålar i champange, gjord på samma vatten som det första livet på jorden en gång bildades i.

Inget är egentligen nytt under solen, eller mer rätt, inget är nytt i och med solen.

Hemma igen står Tvn på, bläddrar igenom kanaler och hamnar i "myrornas krig", de rester man kan se efter big bang. Alltings början. Eller? Vad var det som fanns och som kunde explodera?

Stock.xhing

Vad kom egentligen först hönan eller ägget? Ja, big bang, men innan det?

Ta vilket tal som helst multiplicera det eller dividera det med två så länge du orkar. Det enda du har nått är din egen oändlighet.

Inget är nytt, inget tillkommer, inget tas bort, allt bara omvandlas i former vi inte alltid ser?

Tänk om det faktiskt inte finns någon början och inget slut?

I det perspektivet så tror jag att det finns något efter detta, att det som är vi på något sätt fortsätter. Kanske tror jag bara för att jag vill tro?

Själv finner jag en tröst i de här tankarna, tänker mig att det finns ett sammanhang. Kanske finns det också en rättvisa som vi inte kan se? Det är något jag i alla fall hoppas när jag grubblar, att den som var sist ska bli först på något sätt...

Stock.xhing