Ingen bra människa

Kommer hem från jobbet relativt sent, hungrig och grinig hämtar barnen och inser att min hemmanyckel är försvunnen och att mobilen har lagt ned. T är trött lägger sig i en snödriva, gråter och klagar på att han fryser. Det är - 5 och fuktigt och rått ute. Trötthet och frusenhet hos T triggar min ångest autopilot. Sen står tvåårs kontrollen som en väntande dom för dörren nästa vecka.
Till sist efter cirka en timme kommer sambon hem. T somnar i soffan och H väcker honom puttar på honom. Jag säger till en gång, två gånger.. 15 gånger Till sist blir jag arg, gormar på H och puttar honom bort från T.
En stund senare. H vrider om armen på T som gråter hjärtskärande H skrattar och rycker i en lampsladd. Ja blir vansinnigt arg och gormar och skäller... opedagogiskt. Och stackars, stackars H kan inte fårstå varför jag försvarar T så hårt. Jag vet ju det.

På kvällen frågar jag pojkarna vad som ändå varit bäst med just den här dagen?
H svarar: "Ingenting, Först fick han frysa och sen var det bara bråk."

Jag känner mig usel. Det står "dålig människa" stämplat i pannan på mig i kväll.

Något bra har jag gjort i alla fall och mailat litet återförsäljare inom tv och tv spel med ett tips om den insamling utanför BCF som startats för att få in utrustning till CAST via Gustav. Är övertygad om att CAST snart kommer ha den mest kompletta samlingen av dataspel i landet

Samtidigt tycker jag det är synd att inte BCF har gjort det. "Dodaj fixar" har fått in närmare
145 000. Att utrusta några rum med tv och spelkonsoler, enligt insamlingen och givarnas önskemål hade ändå givit en slant över och bidragit till ett fortsatt gott rykte bland givarna

Att BCF är en bra förening som bidrar till cancerforskningen som har lokala föreningar som ger stöd till drabbade familjer, gör det än mer synd att de inte tänkt till mer just denna gång.