Vill passa på att önska alla en god så god midvinterfortsättning som det bara är möjligt!
Julen avskyr jag. Hysterisk stress. Familjefejder som blossar upp. Fet mat. Köphysteri. Alla beter sig som "uppskruvade Duracellkaniner"
Max och T fick maginfluensa dagen före julafton, så rätt stressigt blev det
Önskade mig en bättre värld och fick en: mekanisk rodeohäst!
Nå jag är vuxen och kan välja, ändå fostrar jag mina barn in i den köphysteriska julen, så någon charm måste den ju ha.
fredag 25 december 2009
måndag 21 december 2009
Två tredjedelar av oändligheten
Så låg den där i brevlådan tillsammans med julkort och räkningar.
Preliminär kallelse till 2 års kontroll tre dagar i mitten av februari 2010.
Under den tiden ska vi hinna med
Läkarbesök och provtagning
Ögonundersökning
Tandläkare
EEG +VEP
Röntgen hand
Narkosbedömning
Cristapunktion
Jag hade väntat mig uppföljning hos endokrin också, men de behöver nog resultatet från Crista och handröntgen innan de gör något. Ska komma ihåg att ringa dem innan provtagning för att få med deras ev extraprover på samma stick.
Ännu har inte oron börjat. Känner jag mig själv rätt så kommer den allteftersom .
En oro som börjat bubbla litet är det jag sa när den första behandlingen efter återfallet misslyckats.
-"Ge oss tre år" Om tre år är världen annorlunda. Då finns det en enkel bot mot det här.
Då i november 2007 var tre år en evighet. Längre än så sträckte sig inte min tid.
Två av de åren har gått. Två tredjedelar av min oändlighet.
Idag önskar jag och hoppas på så oändligt mycket mer tid!
Professorn fnös bara åt min tidshorisont.
-" Du säger precis som alla andra föräldrar, men det finns ingen "magic bullet" mot det här och det kommer aldrig att finnas."
Idag är jag benägen att ge honom rätt om tidshorisonten. Däremot tror jag fortfarande att det kommer en "silverkula", någon dag, någon gång...
Preliminär kallelse till 2 års kontroll tre dagar i mitten av februari 2010.
Under den tiden ska vi hinna med
Läkarbesök och provtagning
Ögonundersökning
Tandläkare
EEG +VEP
Röntgen hand
Narkosbedömning
Cristapunktion
Jag hade väntat mig uppföljning hos endokrin också, men de behöver nog resultatet från Crista och handröntgen innan de gör något. Ska komma ihåg att ringa dem innan provtagning för att få med deras ev extraprover på samma stick.
Ännu har inte oron börjat. Känner jag mig själv rätt så kommer den allteftersom .
En oro som börjat bubbla litet är det jag sa när den första behandlingen efter återfallet misslyckats.
-"Ge oss tre år" Om tre år är världen annorlunda. Då finns det en enkel bot mot det här.
Då i november 2007 var tre år en evighet. Längre än så sträckte sig inte min tid.
Två av de åren har gått. Två tredjedelar av min oändlighet.
Idag önskar jag och hoppas på så oändligt mycket mer tid!
Professorn fnös bara åt min tidshorisont.
-" Du säger precis som alla andra föräldrar, men det finns ingen "magic bullet" mot det här och det kommer aldrig att finnas."
Idag är jag benägen att ge honom rätt om tidshorisonten. Däremot tror jag fortfarande att det kommer en "silverkula", någon dag, någon gång...
söndag 20 december 2009
Låt oss minnas glädjedagar/Du kan få min gamla cykel
Max och jag hamnar allt som oftast i konflikt om vad som ska sparas och inte. En del handlar om saker från släkt som inte längre finns i livet. Mycket handlar om saker från Ts sjukdomstid. Sprutor, mediciner, använda sonder, droppslangar...
De här sakerna tynger ned mig. Påminner om en tid jag vill glömma. Jag vill inte spara det utifall att. Jag vill hantera framtiden just i framtiden. Och det som har varit , har varit oavsett vad jag har i skåpen.
När det gäller minnessaker från släkten så funderar jag. Jag fascineras av tankar om vad som händer efter det här livet. I program med medium, har jag en känsla av att de ofta ber om just en sak som tillhörde den som ska kontaktas?
I en undersökning fick ett antal personer bära med sig ett blankt kort under en vecka. Korten var bara märkta med en magnetremsa för identifiering. Efter en vecka blandades korten och sedan skulle ett antal försökspersoner sortera korten till den de trodde hade burit det. Resultatet var bättre än slumpen. Kanske för vi ändå över någon form av energi till det som finns runt oss? I så fall kan man fundera över om energin är lika i en gammal använd sondslang, förknippad med sjukdom och rädsla som i en favoritsak, förknippad med glädje?
När T var som sjukast plockade jag ihop en kartong med saker som påminde mig så mycket om honom, saker som absolut inte fick förkomma!
Jag har fortfarande kvar hans första uppsättning med tappat hår.
(Har just läst om några som lät barnet ge det till fåglarna, för att de skulle kunna bygga fina bon, funderar över att göra likadant inom kort)
Funderar över mina egna saker. Finns det något jag äger som symboliserar mig? Något som de som överlever mig kan ge till ett medium för att jag skulle vilja ta kontakt?
Trist eller skönt? nog så finns det inget sånt för mig. Jag känner mig inte bunden till någon enda sak. De som kommer efter mig får göra bäst de vill med det jag hade.
(Eller , återvinn det gärna, men inte för min skull)
Nå här hemma lär vi fortsätta träta över vad som är bra att spara och vad som är minnen. Vad vi går framåt av och vad som tynger ned...
Det finaste jag någonsin läst om sorg och att minnas finns här: http://retrieverliv.blogspot.com/
De här sakerna tynger ned mig. Påminner om en tid jag vill glömma. Jag vill inte spara det utifall att. Jag vill hantera framtiden just i framtiden. Och det som har varit , har varit oavsett vad jag har i skåpen.
När det gäller minnessaker från släkten så funderar jag. Jag fascineras av tankar om vad som händer efter det här livet. I program med medium, har jag en känsla av att de ofta ber om just en sak som tillhörde den som ska kontaktas?
I en undersökning fick ett antal personer bära med sig ett blankt kort under en vecka. Korten var bara märkta med en magnetremsa för identifiering. Efter en vecka blandades korten och sedan skulle ett antal försökspersoner sortera korten till den de trodde hade burit det. Resultatet var bättre än slumpen. Kanske för vi ändå över någon form av energi till det som finns runt oss? I så fall kan man fundera över om energin är lika i en gammal använd sondslang, förknippad med sjukdom och rädsla som i en favoritsak, förknippad med glädje?
När T var som sjukast plockade jag ihop en kartong med saker som påminde mig så mycket om honom, saker som absolut inte fick förkomma!
Jag har fortfarande kvar hans första uppsättning med tappat hår.
(Har just läst om några som lät barnet ge det till fåglarna, för att de skulle kunna bygga fina bon, funderar över att göra likadant inom kort)
Funderar över mina egna saker. Finns det något jag äger som symboliserar mig? Något som de som överlever mig kan ge till ett medium för att jag skulle vilja ta kontakt?
Trist eller skönt? nog så finns det inget sånt för mig. Jag känner mig inte bunden till någon enda sak. De som kommer efter mig får göra bäst de vill med det jag hade.
(Eller , återvinn det gärna, men inte för min skull)
Nå här hemma lär vi fortsätta träta över vad som är bra att spara och vad som är minnen. Vad vi går framåt av och vad som tynger ned...
Det finaste jag någonsin läst om sorg och att minnas finns här: http://retrieverliv.blogspot.com/
fredag 18 december 2009
Sjukare av att bli kall och våt?
Min mamma var över en stund och talade om att T helst inte skulle ut i snön. Om han blev kall och våt skulle han bli sämre i sin infektion.
Själv bär jag med mig att när man är förkyld, då ska man hålla fötterna varma.
Jag hör mig själv tjata på T och de andra barnen om sockor och kläder.
Någon äldre person har sagt till mig att man ska "frysa in vintern och svettas in våren," om man vill hålla sig frisk.
Enligt de flesta källor jag hittat ligger det ingen egentlig sanning i att man blir förkyld om man är kall. Ändå lever iden om det här kvar och många med mig har säkert någon gång blivit brakförkylda efter en nedkylning?
Vad är egentligen sant när det gäller kyla och sjukdomar? Det är rätt svårt att hitta fakta om den typen av nedkylning som vi talar om när man är ute en timme utan halsduk, det mesta handlar om extrem kyla under lång tid. Gör ett försök i alla fall.
Allmänt i kroppen
När kroppstempraturen sjunker i intervallet 37-35, försöker kroppen, dels höja tempraturen genom huttring dels öka värmen i de centrala delarna genom att minska blodflödet i framförallt armar och ben. Vätskebalansen rubbas eftersom blodet cirkulerar på mindre yta, vilket leder till extrem kissnödighet, där ibland 4-5 liter vätska kan kissas ut.
Nervsystemet.
Initialt vid nedkylning ökar aktiviteten i hjärnan. Vid kroppstempratur under 35 grader sjunker aktiviteten linjärt med värmeförlusten. Det kan ligga något i att hålla huvudet litet kallt, å andra sidan är oro, ångest och förvirring något som kommer ganska snabbt vid nedkylning.
Hjärtat
inledningsvis takycardi, vid mer nedkylning tilltagande bradycardi. Hjärtminutvolym och blodtryck sjunker succesivt vid ökad nedkylning.
Koagulation
Minskat utsläpp av trombocyter från benmärgen, cirkulerande trombocyter "fastnar" i mjälten. Risken för blödningar ökar vid nedkylning.
Lungor
Vid snabb och kraftig exponering för kyla ökar andningsfrekvensen först för att senare minska samtidigt som andningen blir mindre effektiv.
NjurarÖkad mängd urin till njurarna på grund av att blodflödet stryps på mindre nödvändiga platser i kroppen. Därför är det farligt att värma upp någon som blivit ordentligt nedkyld,(eller ännu värre ge alkohol) utan möjlighet till medicinsk vård. När blodet kan cirkulera ut i kroppen igen, finns det för litet blodvolym, blodtrycksfall och chock.
Ämnesomsättning
Ämesomsättningen ökar vid lättare nedkylning. Hungern i allmänhet också.
Huttring.
Ökar värmeproduktionen 2-5 gånger. Maximalt när kroppen når 35 grader.
Det stämmer att man huttrar mer precis när man kommer in efter att ha frusit.
Blod
Hb stiger vid nedkylning på grund av att blodvolymen minskar. Trombocyter och lektocyter minskar dels på grund av ansamling i lever och mjälte, dels på grund av minskat utsläpp från benmärgen. Kalium har en tendens att samlas i muskelcellerna vid nedkylning och minskar därför i blodet.
Immunförsvaret då?
Huruvida nedkylning av olika grad kan påverka kroppens immunförsvar på så sätt att man sedan lättare får en förkylning är omdiskuterat. Kroppens immunförsvar kan påverkas av kroppstemperaturen. Allmäntillståndet påverkas kraftigt vid en långvarig nedkylning, men det ska vara en svår nedkylning näst intill medvetslöshet. Då löper personen i fråga större risk att drabbas av förkylning och till exempel lunginflammation. Ett nedsatt immunförsvar är i större utsträckning mer mottagligt för andra sjukdomar.
I en studie av hur kyla påverkar ett förkylningsförlopp lät man en grupp unga militärer sitta med fötterna i iskallt vatten, samtidigt som förkylningsvirus sprejades mot deras ansikten. Kontrollgruppen, som också fick virus sprejat på sig, hade varma och torra fötter. Det fanns ingen skillnad i hur de båda grupperna insjuknade.
I en studier från 1996 sänkte man under sex veckor ned friska unga män i kallt vatten i en timme och följde reaktionen på immunförsvaret. Resultatet blev en viss ökning av vissa blodkroppar och proteiner. Slutsatsen blev att immunförsvaret aktiverades litet av kallbaden.
I och för sig, det jag fått lära mig de senaste åren är att det i allmänhet inte är själva viruset som ger symptomen på sjukdom, utan symptomen kommer oftast från immunförsvarets reaktion. Om immunförsvaret aktiveras vid kyla, så kanske det ändå ligger något i myten?
"The effect of a single cold water immersion (14 degrees C for 1 h) on the immune system of athletic young men, monitored immediately after immersion, was minimal. With the continuation of the cold water immersions (three times a week for a duration of 6 weeks) a small, but significant, increase in the proportions of monocytes, lymphocytes with expressed IL2 receptors (CD25) and in plasma tumour necrosis factor alpha content was induced. An increase in the plasma concentrations of some acute phase proteins, such as haptoglobin and haemopexin, was also observed. After 6 weeks of repeated immersions a trend towards an increase in the plasma concentrations of IL6 and the amount of total T lymphocytes (CD3), T helper cells (CD4), T suppressor cells (CD8), activated T and B lymphocytes (HLA-DR) and a decrease in the plasma concentration of alpha 1-antitrypsin was observed".
Det pågår faktiskt tom hypoteser kring vissa cancerformer att en del i behandlingen skulle kunna vara ex 2 minuters bad i 7 gradigt vatten 2 ggr dagligen. Som jag förstod det dels på grund hur friska celler kontra cancerceller beter sig samt på grund av den lilla ökningen av T celler och NK-celler som man kunnat se.
Personligen tror jag de får forska på det ett tag innan jag utsätter någon i familjen för kalla bad. Och finns det något gosigare än varma fötter. Speciellt när man känner sig litet sjuk och ruggig?
Själv bär jag med mig att när man är förkyld, då ska man hålla fötterna varma.
Jag hör mig själv tjata på T och de andra barnen om sockor och kläder.
Någon äldre person har sagt till mig att man ska "frysa in vintern och svettas in våren," om man vill hålla sig frisk.
Enligt de flesta källor jag hittat ligger det ingen egentlig sanning i att man blir förkyld om man är kall. Ändå lever iden om det här kvar och många med mig har säkert någon gång blivit brakförkylda efter en nedkylning?
Vad är egentligen sant när det gäller kyla och sjukdomar? Det är rätt svårt att hitta fakta om den typen av nedkylning som vi talar om när man är ute en timme utan halsduk, det mesta handlar om extrem kyla under lång tid. Gör ett försök i alla fall.
Allmänt i kroppen
När kroppstempraturen sjunker i intervallet 37-35, försöker kroppen, dels höja tempraturen genom huttring dels öka värmen i de centrala delarna genom att minska blodflödet i framförallt armar och ben. Vätskebalansen rubbas eftersom blodet cirkulerar på mindre yta, vilket leder till extrem kissnödighet, där ibland 4-5 liter vätska kan kissas ut.
Nervsystemet.
Initialt vid nedkylning ökar aktiviteten i hjärnan. Vid kroppstempratur under 35 grader sjunker aktiviteten linjärt med värmeförlusten. Det kan ligga något i att hålla huvudet litet kallt, å andra sidan är oro, ångest och förvirring något som kommer ganska snabbt vid nedkylning.
Hjärtat
inledningsvis takycardi, vid mer nedkylning tilltagande bradycardi. Hjärtminutvolym och blodtryck sjunker succesivt vid ökad nedkylning.
Koagulation
Minskat utsläpp av trombocyter från benmärgen, cirkulerande trombocyter "fastnar" i mjälten. Risken för blödningar ökar vid nedkylning.
Lungor
Vid snabb och kraftig exponering för kyla ökar andningsfrekvensen först för att senare minska samtidigt som andningen blir mindre effektiv.
NjurarÖkad mängd urin till njurarna på grund av att blodflödet stryps på mindre nödvändiga platser i kroppen. Därför är det farligt att värma upp någon som blivit ordentligt nedkyld,(eller ännu värre ge alkohol) utan möjlighet till medicinsk vård. När blodet kan cirkulera ut i kroppen igen, finns det för litet blodvolym, blodtrycksfall och chock.
Ämnesomsättning
Ämesomsättningen ökar vid lättare nedkylning. Hungern i allmänhet också.
Huttring.
Ökar värmeproduktionen 2-5 gånger. Maximalt när kroppen når 35 grader.
Det stämmer att man huttrar mer precis när man kommer in efter att ha frusit.
Blod
Hb stiger vid nedkylning på grund av att blodvolymen minskar. Trombocyter och lektocyter minskar dels på grund av ansamling i lever och mjälte, dels på grund av minskat utsläpp från benmärgen. Kalium har en tendens att samlas i muskelcellerna vid nedkylning och minskar därför i blodet.
Immunförsvaret då?
Huruvida nedkylning av olika grad kan påverka kroppens immunförsvar på så sätt att man sedan lättare får en förkylning är omdiskuterat. Kroppens immunförsvar kan påverkas av kroppstemperaturen. Allmäntillståndet påverkas kraftigt vid en långvarig nedkylning, men det ska vara en svår nedkylning näst intill medvetslöshet. Då löper personen i fråga större risk att drabbas av förkylning och till exempel lunginflammation. Ett nedsatt immunförsvar är i större utsträckning mer mottagligt för andra sjukdomar.
I en studie av hur kyla påverkar ett förkylningsförlopp lät man en grupp unga militärer sitta med fötterna i iskallt vatten, samtidigt som förkylningsvirus sprejades mot deras ansikten. Kontrollgruppen, som också fick virus sprejat på sig, hade varma och torra fötter. Det fanns ingen skillnad i hur de båda grupperna insjuknade.
I en studier från 1996 sänkte man under sex veckor ned friska unga män i kallt vatten i en timme och följde reaktionen på immunförsvaret. Resultatet blev en viss ökning av vissa blodkroppar och proteiner. Slutsatsen blev att immunförsvaret aktiverades litet av kallbaden.
I och för sig, det jag fått lära mig de senaste åren är att det i allmänhet inte är själva viruset som ger symptomen på sjukdom, utan symptomen kommer oftast från immunförsvarets reaktion. Om immunförsvaret aktiveras vid kyla, så kanske det ändå ligger något i myten?
"The effect of a single cold water immersion (14 degrees C for 1 h) on the immune system of athletic young men, monitored immediately after immersion, was minimal. With the continuation of the cold water immersions (three times a week for a duration of 6 weeks) a small, but significant, increase in the proportions of monocytes, lymphocytes with expressed IL2 receptors (CD25) and in plasma tumour necrosis factor alpha content was induced. An increase in the plasma concentrations of some acute phase proteins, such as haptoglobin and haemopexin, was also observed. After 6 weeks of repeated immersions a trend towards an increase in the plasma concentrations of IL6 and the amount of total T lymphocytes (CD3), T helper cells (CD4), T suppressor cells (CD8), activated T and B lymphocytes (HLA-DR) and a decrease in the plasma concentration of alpha 1-antitrypsin was observed".
Det pågår faktiskt tom hypoteser kring vissa cancerformer att en del i behandlingen skulle kunna vara ex 2 minuters bad i 7 gradigt vatten 2 ggr dagligen. Som jag förstod det dels på grund hur friska celler kontra cancerceller beter sig samt på grund av den lilla ökningen av T celler och NK-celler som man kunnat se.
Personligen tror jag de får forska på det ett tag innan jag utsätter någon i familjen för kalla bad. Och finns det något gosigare än varma fötter. Speciellt när man känner sig litet sjuk och ruggig?
torsdag 17 december 2009
Feber
T fick 40 graders feber i tisdags natt. Jag tycker det är så svårt det där när man ska söka vård och inte. Det där med direkt till sjukhuset vid 38,5 är ju kopplat till ett blodkroppsvärde (neutrofila <0,5). Det är svårt att låta bli att tänka tanken att jag ju inte vet vad han har för neutrofila just nu, även om jag inte har någon anledning alls att tro att de ska vara utanför referens.
Sen är det detta med att man ska vara mer försiktig när man genomgått en BMT och T har genomgått två. Å andra sidan känns Huddinge rätt kallsinniga till infektioner när immunhämmande är utsatt och det gått en tid. Sen att släpa barn till akutmottagningar på natten, det är ingen höjdare för någon inblandad Vi stannade hemma och febern är ändå borta nu.
själv klättrar jag på väggarna. Snorig, insnöad, ensam hemma med ett sjukt barn och ett friskt. Max tar min hemmavistelse som en möjlighet att jobba 13-14 timmar per dag. Min tonårsdotter är lika svår att få se som järven på Skansen. Katten har sprungit bort igen. H är som nidbilden av en 6 åring (lilla tonåren)och T är sjuk och gnällig. Saknar faktiskt jobbet en del redan.
Sen är det detta med att man ska vara mer försiktig när man genomgått en BMT och T har genomgått två. Å andra sidan känns Huddinge rätt kallsinniga till infektioner när immunhämmande är utsatt och det gått en tid. Sen att släpa barn till akutmottagningar på natten, det är ingen höjdare för någon inblandad Vi stannade hemma och febern är ändå borta nu.
själv klättrar jag på väggarna. Snorig, insnöad, ensam hemma med ett sjukt barn och ett friskt. Max tar min hemmavistelse som en möjlighet att jobba 13-14 timmar per dag. Min tonårsdotter är lika svår att få se som järven på Skansen. Katten har sprungit bort igen. H är som nidbilden av en 6 åring (lilla tonåren)och T är sjuk och gnällig. Saknar faktiskt jobbet en del redan.
tisdag 15 december 2009
Mycket överblivna mediciner?
Något jag kan tänka mig att många som läser här har? En tanke så här i juletider är att höra sig för med läkare i världen om de har behov av dem.
http://www.lakareivarlden.org/sv/node
http://www.lakareivarlden.org/sv/node
Förpackad sorg
Försöker att röja i röran, allt vi samlat på oss och inte åtgärdat under de här åren.
Ibland fastnar jag. Längst inne i ett skåp hittade jag en påse med en pärm och en kartong som väcker en sorg.
Under Ts återfall dog min pappa. Jag hade inte så mycket känslor kring det då. Tyckte nog mest att det var skönt för honom som legat sjuk så länge.
Jag gick inte på begravningen.
Var för rädd att det skulle trigga bider av den begravning jag fruktade mest av allt i mitt huvud.
Jag svek min pappa både under hans sista år i livet och gick inte ens på begravningen, vi som stått varann så nära
I det här skåpet hittar jag vad som fysiskt finns kvar hos mig efter pappa. En pärm med betalda räkningar och ett ouppackat trevånings förgyllt kakfat med stora rosor på faten. Han har skrivit Anna på kartongen. Någon gång har han tänkt på mig, tyckt att det var något som jag skulle ha.
Min pappa avskydde att slänga saker Nu slänger jag både pärmen och kakfatet. Det käns som att svika en sista gång, men räkningarna är betalda och pappa finns inte mer. Och hur jag än gör kommer jag aldrig att lyckas bli en "sju sorters kakor kvinna"
Istället ska jag plantera ett par träd i "Vi skogen" till minne av den man som ändå betytt så mycket för mig.
Min pappa.
Ibland fastnar jag. Längst inne i ett skåp hittade jag en påse med en pärm och en kartong som väcker en sorg.
Under Ts återfall dog min pappa. Jag hade inte så mycket känslor kring det då. Tyckte nog mest att det var skönt för honom som legat sjuk så länge.
Jag gick inte på begravningen.
Var för rädd att det skulle trigga bider av den begravning jag fruktade mest av allt i mitt huvud.
Jag svek min pappa både under hans sista år i livet och gick inte ens på begravningen, vi som stått varann så nära
I det här skåpet hittar jag vad som fysiskt finns kvar hos mig efter pappa. En pärm med betalda räkningar och ett ouppackat trevånings förgyllt kakfat med stora rosor på faten. Han har skrivit Anna på kartongen. Någon gång har han tänkt på mig, tyckt att det var något som jag skulle ha.
Min pappa avskydde att slänga saker Nu slänger jag både pärmen och kakfatet. Det käns som att svika en sista gång, men räkningarna är betalda och pappa finns inte mer. Och hur jag än gör kommer jag aldrig att lyckas bli en "sju sorters kakor kvinna"
Istället ska jag plantera ett par träd i "Vi skogen" till minne av den man som ändå betytt så mycket för mig.
Min pappa.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
