En ensamsnickares vardag

Max och jag har länge bråkat om pojkarnas rum. Max hade byggt en gigantisk "bur" bestående av en Mörrum säng mitt i rummet med ytterligare en plattform påbyggd, spjälsängssidor bundna i rep runt det hela. Alla saker som pojkarna fått som "tröst under Ts sjukdom i backar under.

Saker överallt. Detta rum och denna enorma "våningssäng" har blivit symbolen för alla våra konflikter.



Med påbörjad tapetsering bakom





Det gamla tapeten (inte något fel på den eller så)

Max har ansett att det är bra som det är och jag..... (lämpar sig inte i skrift)

Mitt i sommaren satte jag igång mitt livs första renoveringsprojekt,egentligen skulle det ha varit klart betydligt tidigare men köksskåpen som inhandlades på HTHs Webshop och levererades via Bring tog 6 veckor att leverera. (en helt normal tid för ett bud tycker jag, det är ju inte så att jag själv hade kunnat göra det fortare med min cykel eller så).

Max blev skitförbannad över mina renoveringsplaner. Han åkte iväg på sin planerade semester med ungarna i vredesmod och lämnade mig med rummet.
-"Jag förväntar mig att det är klart och att ungarna har fungerande sängar när vi kommer tillbaks!" "Och inga hål i väggen elelr så"!

Själv tänkte jag att - "Hur svårt kan det vara?" "Allt går att hitta på Internet".

Hela sommaren med dryga 30 grader har jag ägnat åt jobbet på dagtid och mina hemliga snickerilaster på kvälls och nattetid.






Mönsterpassning är kanske inte min grej
Mitt nyfunna renoveringstips är att inte vara SÅ noga med förarbetet. 4 dagar ägnade jag åt att ta ned och slipa bort all tapet sedan 40-talet, bara för att inse att det hade blivit snyggare om den gamla tapeten i stort sett fått sitta kvar under.



Istället för regel i väggen



Förtvivlat kaos överallt

Samma dag som min semester äntligen började kom ovädret. Själv lämnade jag kaoset och åkte till Gotland och mötte resten av familjen.

På något naivt sett trodde jag att det skulle lösa sig. Har sett för många arga snickaren och liknande.

När vi kom hem hade i huvudet jag den där melodin som spelas när "familjen återvänder" och får se sitt nystylade hem.

Nu har jag lärt mig att så funkar det inte riktigt i verkligheten, tyärr.

Till sist blev det någotsånär klart. Och Max var inte så arg som jag varit rädd för.