Sjukare av att bli kall och våt?

Min mamma var över en stund och talade om att T helst inte skulle ut i snön. Om han blev kall och våt skulle han bli sämre i sin infektion.

Själv bär jag med mig att när man är förkyld, då ska man hålla fötterna varma.
Jag hör mig själv tjata på T och de andra barnen om sockor och kläder.

Någon äldre person har sagt till mig att man ska "frysa in vintern och svettas in våren," om man vill hålla sig frisk.



Enligt de flesta källor jag hittat ligger det ingen egentlig sanning i att man blir förkyld om man är kall. Ändå lever iden om det här kvar och många med mig har säkert någon gång blivit brakförkylda efter en nedkylning?

Vad är egentligen sant när det gäller kyla och sjukdomar? Det är rätt svårt att hitta fakta om den typen av nedkylning som vi talar om när man är ute en timme utan halsduk, det mesta handlar om extrem kyla under lång tid. Gör ett försök i alla fall.

Allmänt i kroppen
När kroppstempraturen sjunker i intervallet 37-35, försöker kroppen, dels höja tempraturen genom huttring dels öka värmen i de centrala delarna genom att minska blodflödet i framförallt armar och ben. Vätskebalansen rubbas eftersom blodet cirkulerar på mindre yta, vilket leder till extrem kissnödighet, där ibland 4-5 liter vätska kan kissas ut.
Nervsystemet.
Initialt vid nedkylning ökar aktiviteten i hjärnan. Vid kroppstempratur under 35 grader sjunker aktiviteten linjärt med värmeförlusten. Det kan ligga något i att hålla huvudet litet kallt, å andra sidan är oro, ångest och förvirring något som kommer ganska snabbt vid nedkylning.
Hjärtat
inledningsvis takycardi, vid mer nedkylning tilltagande bradycardi. Hjärtminutvolym och blodtryck sjunker succesivt vid ökad nedkylning.
Koagulation
Minskat utsläpp av trombocyter från benmärgen, cirkulerande trombocyter "fastnar" i mjälten. Risken för blödningar ökar vid nedkylning.
Lungor
Vid snabb och kraftig exponering för kyla ökar andningsfrekvensen först för att senare minska samtidigt som andningen blir mindre effektiv.
NjurarÖkad mängd urin till njurarna på grund av att blodflödet stryps på mindre nödvändiga platser i kroppen. Därför är det farligt att värma upp någon som blivit ordentligt nedkyld,(eller ännu värre ge alkohol) utan möjlighet till medicinsk vård. När blodet kan cirkulera ut i kroppen igen, finns det för litet blodvolym, blodtrycksfall och chock.
Ämnesomsättning
Ämesomsättningen ökar vid lättare nedkylning. Hungern i allmänhet också.
Huttring.
Ökar värmeproduktionen 2-5 gånger. Maximalt när kroppen når 35 grader.
Det stämmer att man huttrar mer precis när man kommer in efter att ha frusit.
Blod
Hb stiger vid nedkylning på grund av att blodvolymen minskar. Trombocyter och lektocyter minskar dels på grund av ansamling i lever och mjälte, dels på grund av minskat utsläpp från benmärgen. Kalium har en tendens att samlas i muskelcellerna vid nedkylning och minskar därför i blodet.

Immunförsvaret då?

Huruvida nedkylning av olika grad kan påverka kroppens immunförsvar på så sätt att man sedan lättare får en förkylning är omdiskuterat. Kroppens immunförsvar kan påverkas av kroppstemperaturen. Allmäntillståndet påverkas kraftigt vid en långvarig nedkylning, men det ska vara en svår nedkylning näst intill medvetslöshet. Då löper personen i fråga större risk att drabbas av förkylning och till exempel lunginflammation. Ett nedsatt immunförsvar är i större utsträckning mer mottagligt för andra sjukdomar.
I en studie av hur kyla påverkar ett förkylningsförlopp lät man en grupp unga militärer sitta med fötterna i iskallt vatten, samtidigt som förkylningsvirus sprejades mot deras ansikten. Kontrollgruppen, som också fick virus sprejat på sig, hade varma och torra fötter. Det fanns ingen skillnad i hur de båda grupperna insjuknade.
I en studier från 1996 sänkte man under sex veckor ned friska unga män i kallt vatten i en timme och följde reaktionen på immunförsvaret. Resultatet blev en viss ökning av vissa blodkroppar och proteiner. Slutsatsen blev att immunförsvaret aktiverades litet av kallbaden.

I och för sig, det jag fått lära mig de senaste åren är att det i allmänhet inte är själva viruset som ger symptomen på sjukdom, utan symptomen kommer oftast från immunförsvarets reaktion. Om immunförsvaret aktiveras vid kyla, så kanske det ändå ligger något i myten?

"The effect of a single cold water immersion (14 degrees C for 1 h) on the immune system of athletic young men, monitored immediately after immersion, was minimal. With the continuation of the cold water immersions (three times a week for a duration of 6 weeks) a small, but significant, increase in the proportions of monocytes, lymphocytes with expressed IL2 receptors (CD25) and in plasma tumour necrosis factor alpha content was induced. An increase in the plasma concentrations of some acute phase proteins, such as haptoglobin and haemopexin, was also observed. After 6 weeks of repeated immersions a trend towards an increase in the plasma concentrations of IL6 and the amount of total T lymphocytes (CD3), T helper cells (CD4), T suppressor cells (CD8), activated T and B lymphocytes (HLA-DR) and a decrease in the plasma concentration of alpha 1-antitrypsin was observed".

Det pågår faktiskt tom hypoteser kring vissa cancerformer att en del i behandlingen skulle kunna vara ex 2 minuters bad i 7 gradigt vatten 2 ggr dagligen. Som jag förstod det dels på grund hur friska celler kontra cancerceller beter sig samt på grund av den lilla ökningen av T celler och NK-celler som man kunnat se.

Personligen tror jag de får forska på det ett tag innan jag utsätter någon i familjen för kalla bad. Och finns det något gosigare än varma fötter. Speciellt när man känner sig litet sjuk och ruggig?